65-milsmannen har åkt hem. Kvar finns en mycket väldoftande handduk som hänger på kroken, på insidan av min badrumsdörr. Ska den hänga där tro, eller borde den kastas in i den gula tvättunnan? jag vet inte. Så den får hänga där ett tag till och dofta gott.
Och jag sov ut. Sov och sov och kunde knappt vakna fast klockan var redan elva och nästan tolv...å andra sidan är vädret gråare än grått. Löven nedfallna och små spikiga snöflingor i luften och vinden som är iskall.
Och det var bra att sova. Först var det nervösa nätter i våndan och tankarna av att inte duga inte funka inte kunna inte komma överens eller tycka om lite för mycket eller allt annat som man kan tänka på ensam i sin säng mitt i natten som osar komplikationer. Sen var det nätter med lite för lite sömn av helt andra anledningar. Bra mycket trevligare.
Jag har verkligen vänt skutan totalt under de de här senaste två tre singelåren. Jag ska verkligen undvika förälskelse till precis vilket pris som helst nästan. Eller måste jag bli förälskad så får det väl bli ungefär på någon som är lika verklig som min all time sexsymbolfavorit- Kapten Haddock. För nånstans är det lite sårigt i hjärtat efter alla turer. Inga mer hjärtkrosserier! Samtidigt betyder det väl också att det är aningen svårt att komma mig nära. Himla tur att det inte finns någon kö på de som skulle vilja det.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment