Haddock.

Idag var det den Stora Loppisdagen vid Hornstull. Massor av folk, massor av grejer att fynda på. men mitt första fynd var att jag ställde mig bredvid nån snygg och den där snygga var gamle goe Kapten Haddock. Tyvärr var jag för honom en alldeles osynlig en. Men han var i alla fall där själv. Själv med sin kamera. Och det är lite så med män, de lockar fram viljan att behaga. Och måhända, Haddocken kanske gillar värsta girl next door, men jag får genast lust att paddla jorden runt, motströms, för att väcka intresse.

I vilket fall, mina nya löpskor från Hornstull är ett fynd verkligen. Femtio spänn, som nya kostar de nog runt 1500.

Söndag.

Jag kom hem från jobbet i sakta mak, tog inte den snabbaste förbindelsen, missade ett tåg och hoppade inte ens av på busshållplatsen närmast hem utan åkte ett par hållplatser till och handlade på vägen hem. Drog på mig regnponchon och gick hem. Nu sitter jag här på kökssoffan och lyssnar på The Congos, har druckit ett par koppar kaffe, ätit rågmackor med keso och örtsalt. Och jag är trött, så trött att inte ens de där gratiskortfilmerna på Zita inte orkade dra mig ut i regnet och åskan i tid. Ljuset har i alla fall återvänt, ett tag var det mörkt mörkt och mullrade gjorde det jättenära.

Mina plantor har grott, nästan alla av dem. Punpor, zucchinin, ärtor, bönor, potatis, blommor och annat tittar upp. Känner mig glad och förväntansfull för allt grönt som komma skall. Och undrar om en delad glädje vore en bättre sorts glädje? I vilket fall- på en regnig söndag som denna skulle jag kunna ha nån. Att bara hänga med och inte behöva bry sig så mycket om yta eller innehåll. Bara vara!

Ey!

Oj det var sannerligen länge sen. Först var datorn trasig och sen vete katten. Mycket att göra, många gästar att underhålla. Just nu- värmebölja och snuva. Fast, I will survive, förstås.

På civilstatusfronten intet nytt. Still going single. Jag har i för sig dejtat, en tjej för omväxlingens skull. Egentligen gillar vi nog varandra rätt bra, men det är svårt att hitta tid och det är svårt att hitta tid som passar och båda är kanske lite avvaktande. Jag i alla fall och av beteendet att döma, hon med. Så nu är läget lite off helt enkelt. I hemlighet hoppas jag att hon skulle få för sig att vara lite drivande, jag är så trött på att vara den personen.

Det andra som har hänt, eller hänt och hänt- i mitt huvud kanske. Är att jag funderar på att skaffa barn. Det är bara frågan med vem? Jag har mina ögon på min kompis kille. Kanske världens sötaste homosexuelle konstnär.