September.

Den är här. Jag tycker mest synd om mig just nu, väntar på att vårdapparaten ska vridas några varv så det blir min tur att bli som vanligt igen.

Jag tycker synd om mig själv för allt som inte blev gjort den här sommaren. All solbränna längs LÅngholmens vatten som inte blev av. Några kul konserter som det skulle ha varit roligt att gå på och spana. Lite mer energi och många fler cykelturer. Och sommarmissnöjet utmynnar förstås till allt det som inte har blivit gjort i livet. Allt som känns för sent (vilket det sällan är, bara karriären som balettdansare och det har jag ju aldrig velat bli) och allt som en skulle kunna förverkligas (men hur? Pengar, tid...andra variabler som känns som så små hinder- när man de facto lever i ett fritt land). Men någonstans har jag fastnat på vägen. Vissa kanske gör det, andra går bara framåt. Jag med, men jag verkar inte ha det rätta drivet eller den rätta turen med mig. Och haha, något som spelat en stor roll i mitt liv de senaste åren: Facebook. Inte har mitt relationsstatus förändrats en enda gång medan jag varit medlem sedan 2007.

I början var jag förkrossad, så himla förälskad i M. Han ville ju inte ha mig, som bekant. Och egentligen, lika bra jag slapp. Någon så psykiskt skör och med alla dessa självutplånande drag som bara skvallrar om en extrem egocentrism skulle verkligen inte passat. Men jag gillade honom ändå. Ett hemskt bra exemplar på det att man inte alltid kan välja vem man känner för och varför.

Hmm vilka har det varit efter det som varit nästan på riktigt? Jag har haft extremt lite sex de senaste åren. Jag har haft några span men ingen har det blivit något med. Senaste gången jag hånglade var FÖRRA sommaren. Alltså det måste bli en ändring på det här! Inte helt överraskande har jag anmält mig som en praktikkund hos en som ska bli coach. Jag tror ju egentligen inte på det där men liksom, läget är desperat! Jag vill förändra något- det mesta kanske. I alla fall få ett mer tillfredställande liv utan att behöver slita ihjäl mig. Jag skulle så behöva lite pepp och någon som tänker åt mig för mina tankar kretsar runt runt.