Gott nytt år!

Senaste med det senaste helt enkelt.

Nåväl. Hoppas på ett år då mina vårkänslor inte går till spillo. Och att jag får hångla och helst mer, helst snart.

Igår hände det något märkligt. O, min gamla barndomskamrat (vi gick i samma klass ettan till sexan) och jag började plötsligt chatta på Facebook. Han hade tänkt att stanna uppe hela natten, det var efter föreställning och jag tror han hade kommit hem sent. Lilla dottern skulle upp tidigt. Och vi chattade i flera nattliga timmar. Ett väldigt bra samtal om kärlek, barndom...trauman, terapi. Det var helt enkelt uppfriskande och upplyftande. Jag saknar det där, att bli överraskad och utvecklas med någon annan. Jag kände mig lite älskad liksom. Sedd, uppmärksammad...allt. Ja, det var mycket fint.

Det var dock inte det enda fina mötet under gårdagen. På jobbet kom det en ny arbetskamrat, en kille som jag hade fotat på midsommarfesten i fjol. En mycket söt, solig, fin person. Vi hade en sån trevlig kväll ihop! Han hade gjort massor av roligt med sitt liv. Var en sån där helt öppen, positiv, opretentiös person. Jättefin. Så jag kände mig redan upplyft av det när jag skulle hem. Mitt i natten, bussen var sen och det var minus tio eller nära i alla fall. Men det var bra och jag ser framemot att fina möten avlöser varandra. I år.