Om jag bara kunde så skulle jag ta en bild på hur vi ligger just nu, jag och katten på soffan. Jag med en handduk på på magen, med några kuddar under och med fötterna på katten som djupsover. Det enda problemet är att min rygg snart går av och nacken får spärr, annars är det jätteskönt!
Jag har fått internationel-dejtingsajt-återfall. Aj aj. Det är INTE bra för en ensamstående varannanveckamamma att spana den ena finare kandidaten än den andra på andra sidan oceanen. Men något visst är det, med Amerikanska kulturkoftor i lagom ålder. Att de där trettioplussarna känns liksom...lite mer verbala. Roliga. Kreativa på ett icke-pissnödigt sätt. De är frivilligarbetare, serietecknare, fotografer, mångsysslare. Psykologer som volontärat i Afghanistan och mastersstudenter vars farsor festade på Woodstock. Söta är de också, med tjockt, amerikanskt hår. Gröna och bruna ögon. Jag borde kanske starta en förmedling, det finns ju förmedlignar som får rurala män i Östra Finland träffa ett fruntimmer från öst. Borde finnas en marknad för alternativsnubbar med stora leenden här i norra Europa där heljuste kvinns går singlar år efter år.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment